Skoskav

Så har man besökt stora staden i jobbet för första gången. Måndag morgon, "No Jeans och Collared shirt" var ordern. Utan Jeans så måste man ha snyggskor. Det visade sig bli styggskor. Då jag inte visste var/när/hur bussen till tågstationen gick så valde jag att promenera sträckan. Ville ju inte riskera att bli sen första dagen. Det gick bra nästan hela vägen till stationen, men sedan blev skorna uttråkade och börja skrapa lite lätt på mina hälar. Som tur var behövde vi inte vandra runt så jättemycket inne på sjukhuset. Nåja hoppas att jag kan rädda morgondagen med ett par andra skor.

Idag har jag även provat att laga mat för första gången. Efter att pajen spenderat ca 20 minuter i ugnen så började jag minnas Lindas budskap. Även om man räknar om till rätt temperatur enligt receptet så stämmer det aldrig. 400F är inte 200grader. Efter ca 50 minuter i ugnen tröttnade jag på att vänta och plockade ut min bleka paj. Den hade iallafall hunnit bli genombakad.

För nyfikna så har jag även postat en liten bild på utsikten från min balkong. Jag tror att den fick godkännt när Pontus Linda och Charlotte var på besök. Förresten så ska jag försöka få lite fler bilder nu när det mesta är upppackat. Jag ska bara försöka hitta en omvandlare eller nått så att jag kan ladda min kamera. Den verkar klara 110V fastän de har 60Hz här samt att jag inte vet hur många volt batteriet är på.

/Leif

Aziz Light!

Nu har jag prickat av ytterligare några punkter i formulär listan. Social Security Number ansökan är ivägskickad och väntar bara på svar. Jag har fixat lägenhet och till den har jag ordnat försäkring, el och gas. Snart kommar jag kunna skicka ett brev till mig själv för att visa upp för körskolan så de vet att jag bor någonstans. För alla vet ju att ett adresserat kuvert är bevis för att personen i frågan bor på den adressen?
Förresten så har jag pratat med flyttfirman och mina grejor är i tullen just nu. Skönt att veta att de iallafall inte är på botten av atlanten.
Två dagar i rad har vi haft klassiska indonesiska eftermiddagsregn. Så opera-besöket igår ställde jag in. Var nog lika bra för jag somnade kl 21.

/Leif

Look, Havsutsikt

Nu har jag varit med mäklaren i Stamford och tittat på lägenhet. Japp, det blev bara en. Jag kände ganska direkt att det fanns inte mycket som kunde toppa den.
Det enda negativa med läget är nog att det var lite tråkigt område från lägenhetskomplexet ner till Stamford city. Men plussidan är så mycket större att man inte behöver se det andra.

- Havsutsikt. Nåja, Jag ser iallafall marinan och lite vatten ifrån balkongen.
- Dessutom finns det Pool, Biljardrum, Gym, Pub, Basketplan, Squash-hall, kemtvätt och allt annat som man skulle kunna tänka sig på ett hotell.
- En tvåa på nästan 90kvm med diskmaskin, micro, tvättmaskin och torktumlare.
- Speciella bussar som går varje morgon och kväll till och från järnvägsstationen, som iofs bara är 10min promenad borta.
- Pubkväll varje torsdag då Lägenhetskomplexet bjuder på öl på någon av Stamfords pubar. Poolpartyn, Grillkvällar osv osv.

Inflyttning är redan 20 juni (om mina grejor hunnit komma då) Så då borde jag kunna fixa lite fina bilder.

/Leif

Nu är jag här.

Nu är jag här. Eller, jag har varit det i snart en vecka, men har inte hunnit skriva förrens nu. Resan gick iallafall bra (för er få som inte frågat det ännu). Tog dock nästan två timmar i tullen. På vägen till hotellet ville Pontus och Linda visa på lite fin amerikansk matkultur... så vi stannade på McDonalds.
Måndagen började med en stor bunt papper som ska fyllas i. De flesta kräver ett Social Security Number och SSN ansökan kräver en bostadsadress. Jag har ännu inte fyllt i någon av dem fullständigt. SSN ansökan kräver dessutom att man väntar ca 10 dagar för det är så lång tid det tar för dem att förstå att man befinner sig i landet.
I tisdags lyckades jag fixa ett passerkort till jobbet samt ett bankkonto. På kvällen firade vi Nationalafton med sill och knäckebröd från IKEA, färskpotatis och nubbe. Det följdes upp av grillade hamburgare och sedan jordgubbstårta på färdig tårtbotten och spraygrädde. Det gav hela middagen en fin amerikansk touch.
Igår, torsdag, fick jag äntligen ett SIM-kort till min mobil så att jag numera kan nås på ett +1 nummer.
Idag ska jag på sightseeing med mäklaren. Förhoppningsvis kan hon visa mig några fina ställen som jag skulle vilja bo på. Jag är dock lite orolig, för den listan med objekt som hon skickade till mig var inte särskilt imponerande.

/Leif

Ja må Jag leva!

 

Då var den här igen. Födelsedagen. Känner mig inte mycket äldre än igår, så det är nog ingen idé att få ålderskris ännu. Enligt Charlie Häckner är det ju 36 som är den otäcka åldern. Kanske är det då man flyttas från 18-35 till 36-72 i samtliga sifoundersökningar?
Nåja vädret är iallafall härligt.


 
Hela gårdagen gick åt till inköp och tårtbakande. Såhär blev resultatet.
Nu ska jag bara fixa lite disk, städa lite till och plocka undan en del.

/Leif

Starta Paniken!

Jaha, en blogg från någon som tänkt sticka till Amerika. Så orginellt, tänker ni kanske? Men som jag fick höra tidigt när jag började på SECTRA Steal with pride.
Att leva i Chottes skugga kommer inte bli lätt, så därför tänker jag ta en alldeles egen plats i solen. Det här känns lite som ett nyårslöfte. Det vill säga: Jag vet redan nu att jag inte kommer klara av att hålla det här uppdaterat på ett tillfredställande sätt, men det är väl tanken som räknas, eller? Ett tips är att inte hålla andan mellan eventuella uppdateringar. Se det mer som en positiv överaskning om det skulle stå något nytt om du råkar titta förbi igen.

Så, varför har jag börjat skriva redan nu? Jag har ju inte åkt ännu. Det är ju långt kvar tills Juni? Eller, det är just det. I Januari var det väldigt långt till Juni, men nu är det plötsligt April och jag har ju bara hunnit börjat fundera på vad jag ska skaffa för bil i USA. Hade man fått sortera månaderna i alfabetisk ordning så hade det varit lite enklare för då hade det ju varit långt till Juni i April. Iofs så skulle Maj varit jobbig eftersom man passerat Juni i såfall. Kanske lika bra att de är i någon form av nummerordning. Så vad är kvar att göra då?

1. Visum. Nåja det här är ju iallafall på gång. Jag har hunnit kryssa i att jag inte är expert på kärnvapen och att jag inte tänkt spränga nått i luften i USA. Undra hur många personer som sorteras bort på de frågorna varje år? Någonting säger mig att den siffran inte är noll?
   Jag måste även lista upp alla länder som jag besökt sedan tidernas begynnelse. Stackars indier när de söker visum till USA. Behöva ha koll på alla reinkarnationer. Jaha är det bara de senaste 10 åren? 1997. Det är nog så svårt.
2. Lägenheten. Tydligen så är en sån här lägenhet för fin för att släppas vind för våg så jag försöker administrera lite andrahandsuthyrning. Tror/hoppas att det går bra.
3. Bilen. Ja inte den jag ska skaffa sen utan den jag har nu. Servicen är fixad och besiktning väntar runt hörnet, eller den skulle gjort det om jag betalt i tid. Nu måste jag boka en ny tid. Sedan är det ju frågan om man skulle kosta på sig en rekonditionering så att den blir jättefin?
4. Flytten. Jag har nog tänkt att jag bestämt mig för att ta med mig mitt bohag över till andra sidan. Hmm det får bli en snörstump runt fingret för att komma ihåg att fråga Charlotte hur hon gjorde det.

Det var kanske inte värre än så. Ja det är förståss några möbler som jag inte ska ha med mig, och så alla 220V hushållsmaskiner som jag tänkt lämna i Mjölby.

Starta Paniken!
V.S.V.

/Leif